En lång och resligt man från Stockholm med badvett och det lekfulla sinnet i sin arsenal, gav så mycket stabilitet och trygghet åt SLS varhän i landet han var…. Ett tafatt försök till en limerick. Jag minns Bertil Werner för hans limerickar som serverades vid stora sammankomster inom SLS.
Alltid pigg på ett bad. Som när han invigde Tofta livräddningsstation, så publicerades det bilder på vår badande ordförande som sträckte händerna i skyn och gladdes åt vår station och vad vi då trodde den skulle betyda för livräddningen. Bertil hade ett stort, stort SLS hjärta och var absolut en föregångare till att jobba internationellt inom livräddningen. Man kunde vända sig till honom om det gällde bus eller oro, något som skulle tydas gällande ansvars frågor eller stöd om man trampat i klaveret. Hans stora kunskaper från livet inom juridiken och livet själv var ovärderliga för oss alla.
Även om det gått en tid sedan jag pratade med min kompis så var det ledsamt och tråkigt att höra att han nu simmat vidare. ”Leffe”, Anders, pappa och Erling allt fler av ”mina” goa gubbar inom livräddningen saknas oss. /Tord
